En av höstens böcker av minst sagt produktive Mårten Sandén. Den är rätt svår att åldersbestämma då huvudpersonen å ena sidan är i 15-årsåldern och umgås med personer i övre tonåren. Å andra sidan är berättelsen inte så "grov" eller svår att den inte skulle kunna passa en mogen 12-åring.Historien är klassisk och udda på samma gång. Benjamin, som dras med öknamnet "Syrsan" har övergivits av sin försvunne far och lämnats ensam med sin gravt förståndshandikappade äldre bror. De bor i ett utsatt område där lokala gangsters skapar rädsla och otrygghet med droghandel och våldsamma metoder. Killar i Benjamins skola sugs in i den världen medan Benjamin gör allt för att undvika den. Tyvärr får den värste ledaren upp ögonen för Benjamins storebror, det tysta "Monstret" och betalar för att använda honom i livsfarliga uppgörelser med andra gäng. Eftersom bröderna behöver pengarna för att inte riskera att splittras och tas om hand av soc, tackar Benjamin motvilligt ja. De måste betala räkningar och handla mat. Han har tränat sin bror att se stenhård och nollställd ut och är panikslagen vid tanken på att brodern ska avslöja sig, hemma leker "Monstret" med en bondgård och dreglar...
Filmiskt upplägg som flörtar med 'Gudfadern'. "Monstret" jobbar på ett stenhuggeri för gravstenar. Bilden av Benjamin där han sitter i den frånvarande faderns stol och lägger upp strategier för överlevnad, väl medveten om att han inte kan fylla hans skor trots att han axlat rollen som familjeförsörjare fäster på näthinnan. Han lagar riktig mat (canelloni) och bjuder en äldre, vuxen tjej på italiensk restaurang efter skolan. Han drömmer om en framtid långt bort från den destruktiva miljön och sparar pengar för att ta dem alla tre därifrån. Lillgammal på det viset barn som får ta för stort ansvar för tidigt tenderar att bli. På bokens omslag påminns man om vem han är: en spenslig liten tonårskille i en stickad vintermössa. Hjärtskärande och tankeväckande.
