Silverpojken av Kristina Ohlsson

Silverpojken är en fristående fortsättning på Kristina Ohlssons bok Glasbarnen som fick Barnens romanpris 2013. I Glasbarnen (Maria har bloggat om den här) är det Bille som är huvudpersonen, men vi får också lära känna hennes kompisar Aladdin och Simona. I Silverpojken är det Aladdins tur att ha huvudrollen, men vännerna Billie och Simona tar ganska mycket plats i denna berättelse också. Aladdin bor i Åhus tillsammans med sina föräldrar i ett gammalt vattentorn. En kall vinterdag när Aladdin är ute och ska träffa sin bästa kompis Billie, ser han en pojke i hans egen ålder. Aladdin tycker att det är märkligt att pojken har en sliten tröja och kortbyxor mitt i vintern. Men lika fort som pojken dyker upp, lika fort försvinner han. Ännu konstigare är det att ingen annan än Billie verkar se honom.  

Alladins föräldrar driver en restaurang som går allt sämre, vilket gör att hans föräldrar börjar oroa sig för ekonomin. Det går så dåligt att de till och med börjar fundera på att flytta tillbaka till Turkiet. Som om det inte vore nog med att de får allt mindre att göra i restaurangen, så börjar det försvinna mat. Men vem är det som tar mat från restaurangen? Kan det vara Mats som jobbat i restaurangen i många år som stjäl maten? Eller är det flyktingarna som bor i flyktingbåten vid hamnen? Eller kan det vara pojken med kortbyxorna? Detta ska Aladdin försöka ta reda på, för han vill verkligen inte flytta tillbaka till Turkiet. Han vill bo kvar i Åhus. Men hur ska han få tag i pojken med kortbyxorna, när han dyker upp och går upp i rök lika fort? Och varför gömmer Mats några barn i sin källare? Men Aladdin vill också hitta silverskatten som blev stulen för över hundra år sedan. Silversmeden som blev bestulet på sitt silver hade sin smedja på den plats där nu Aladdin bor med sin familj. Tänk om Aladdin kunde hitta silvret och hjälpa sin mamma och pappa med ekonomin! Då skulle de kanske släppa tanken på att flytta tillbaka till Turkiet.

Det är en spännande och ganska läskig deckare. Men det är också en bok om människor på flykt, om stark vänskap, föräldrar som jobbar för mycket, etik och moral. Gillar denna bok starkt. En bra högläsningsbok är den också. Den tredje boken i Kristina Olssons serie har en lika fin titel- Stenänglar heter den.