Trots att det här är en hästbok behöver man inte tycka om hästar för att gilla boken. Här finns så mycket mer. Millan är en stark tjej som inte har det lätt. Trots att hon bara är 12 år är det hon som tar det största ansvaret hemma. Det är hon som ser till att hennes älskade lillebror inte far alltför illa. Pappan är arbetslös och dricker och mamman orkar ingenting. Inte vågar hon ta hem någon kompis, för hon vill inte visa någon hur hon har det. Att berätta känns som att skvallra på mamma och pappa, och vad skulle hända då. Även om det inte är världens bästa mamma och pappa är det ju hennes föräldrar som hon tycker om. Bästa kompisen tjatar om att hon ska sova över, men Millan vågar inte lämna lillebror .
Hennes tillflykt blir stallet där hon hjälper till och som belöning får rida ibland. I stallet finns även bortskämda Angelica som nyckfullt behandlar sin omgivning på ett överlägset sätt och utnyttjar Millan. Marianne, som äger stallet blir en vuxen som hon kan känna förtroende för, men Millan vill ändå inte avslöja hur hon har det hemma. Inte ännu i alla fall. Att träffa pappa full på torget med hela skolklassen känns givetvis hemskt, men resultatet blir långt ifrån vad hon i sin vildaste fantasi kunde tänka sig. Pappan skäms och kommer hem med en liten ponny som han vunnit på kortspel. Millans dröm går i uppfyllelse, men det var ju inte riktigt en sådan häst hon tänkt sig. Och hur ska hon ha råd med en häst? Boken är den första i en serie och jag vill verkligen fortsätta att följa Millan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar