Vem kan räkna alla stjärnorna av Anna-Clara Tidholm

En ensam 6-åring i soffan med katten och en surfplatta. Pappa är och handlar mat, pojken Tim valde att stanna hemma. Han upptäcker en ny app där man ska lösa uppgifter: räkna ballonger, "Kan du plocka alla morötter och lägga dem i hatten?" Plötsligt händer något, plattan låter konstigt och Tim hamnar inne i appen? Han har blivit en miniatyr av sig själv i en fantasivärld som för honom dit hans tankebanor går. Appen ställer andra frågor än dem i spelet han lekte med nyss- eller är det Tim själv som tänker högt? Övergången från spel till fantasi är lika snabb som självklar för läsaren. Omgiven av gigantiska katter frågar sig Tim: "Finns det gigantiska katter?"

Konceptet är jättesmart, boken är som gjord för att använda som utgångspunkt i informationssökning för förskoleklasser och ettor, oavsett om de bekantat sig med surfplattor. "Vart är alla på väg egentligen?" (bild på flerfiliga motorväg i båda riktningarna), "Vem har hittat på alla blommor?"
Utöver titelfrågan ställer någon en rad frågor som verkar som direkt hämtade ur vilken 5-6-7-årings huvud som helst. Existensiella såväl som mer jordnära fakta. Hur ska man bära sig åt för att ta reda på det?
Karakteristiskt fåordiga meningar som det brukar vara när Anna-Clara Tidholm skriver för den här åldersgruppen. Illustrationerna sveper över hela uppslag och Tim står mitt i, trygg bland de gigantiska formerna av blommor och katter, som om allt bara skedde i fantasin.