”Utan djur så dör jag”
heter en bok som kom ut förra året och som Maria har skrivit om här på bloggen. Det är en bok som jag länge tänkt läsa, men det har aldrig blivit av. Det är konstigt med vissa böcker,
även om man tror att boken är bra, är det något som tar emot. Kanske kan det vara omslaget, eller att man
inte känner till författaren.
Nu har jag i alla fall läst den fristående fortsättningen ”Bara jag vågar”
och redan efter några sidor kände jag att den här boken gillar jag. Boken handlar om Tilda som går i femman. Det
är snart sommarlov och bästa kompisen Thea har återigen börjar hänga med andra kompisar för
att få vara nära sin stora kärlek. Hon
kan inte tänka eller prata om något annat. Tilda känner sig inte välkommen, och
med i gänget finns också killen hon hatar, dumma Marcus. Hon känner sig
sviken.
Boken handlar om rädslor, inte
sådana rädslor som fröken får som svar när hon ber sina elever skriva ner vad de är
mest rädda för. Krig och miljöförstöring
skriver alla, men egentligen är det ju helt andra saker man är rädd för, men det vågar ingen skriva. Att
inte passa in, göra Anden i flaskan, dumma
Marcus i klassen (som också är rädd), att den älskade hunden ska dö, att föräldrarna ska skiljas och mer
jordnära saker. Tilda gör massa listor
med kul bilder där hon räknar upp saker
hon är rädd för, det sorgligaste som finns,
det värsta med storasystrar etc, etc. Illustrationerna är egentligen gjorda av Jonna Björnstjerna som lyckas förstärka stämningen i boken. Lite knasigt, kul men allvarligt ändå. Igenkänningsfaktorn är hög. Boken passar jättebra att läsa högt. Här finns massor att prata om. Nu ska jag
absolut även läsa ”Utan djur så dör jag”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar