Bronsdolken: Den utstötte av Michelle Paver

Alla som med spänning har följt Toraks äventyr i Vargbröder blir säkert lyckliga över att det nu kommer en ny spännande serie av Michelle Paver. Vargbröder utspelar sig under stenåldern, men i den nya serien Bronsdolken har vi förflyttat oss till bronsåldern vid Medelhavet. Michelle Pavers böcker brukar hamna på fantasyhyllan, men egentligen är det mer äventyrsberättelser som utspelar sig i forntiden hon skriver. Magin består mer av religiösa föreställningar än verklig magi, men visst finns här övernaturliga inslag.

Bronsdolken handlar om den stackars utstötte 12-årige Hylas som när boken börjar precis har blivit överfallen av onda soldater som går under namnet ”Kråkorna”. Hans älskade hund har blivit dödad och hans syster försvunnit. Själv är han skadad, men har med en stor portion tur klarat sig.  Han tillhör de ”utstötta” som inte får vara med i byns gemenskap. Det längsta byns innevånare kan sträcka sig till är att han får vakta deras getter. Att han är en ”utstött” är också anledningen till att han blivit överfallen. Men varför soldaterna är ute efter honom förstår han inte. Hylas ger sig av för att komma undan sina fiender och även söka reda på sin syster. Han får hjälp av sin ende vän, som märkligt nog är hövdingens son, som trots faderns motvilja mot Hylas alltid har varit hans vän.

Äventyren avlöser varandra och Hylas möter den rika flickan Pira som har rymt från sin stränga mamma Prästinnan, när hon är på väg att föras bort till ett tvångsäktenskap. Hon vill vara fri och flyr från sitt rika men instängda liv. Pira och Hylas blir sakta vänner och inser att de måste hjälpa varandra och börjar uppskatta varandra mer och mer trots att de växt upp så olika. Hylas blir också vän med en delfin, Silver, som blir hans följeslagare och hjälpare. Att huvudpersonen blir nära vän med ett djur är också något vi känner igen från Vargbröder.

Det tar ett tag innan man kommer in i berättelsen, eftersom det är en helt ny miljö man ska lära känna. Men när man lärt känna miljö och människor flyter det på. Eftersom det ska bli fem böcker i serien kan det vara värt att kämpa på lite i början. Även om Michelle Paver skriver i efterordet att hon noga tagit reda på fakta om den tid hon skriver om, tar aldrig beskrivningarna överhand. Äventyret är hela tiden det viktigaste. Kanske skulle man önska att man fick lära känna Hylas och Pira lite bättre och att det inte behövde hända riktigt lika mycket. Men det gör ju också att man hela tiden läser vidare och också gärna vill läsa fortsättningen. Man vill ju veta hur det ska gå. Fortsättningen kommer under hösten 2013.