Maze runner - i dödens labyrint av James Dashner

Nu har jag läst den första boken i James Dashners omtalade dystopiska trilogi The maze runner. Den motsvarade mina förväntningar riktigt bra! Det är en spännande och actionfylld bok som påminner en hel del om tidigare böcker i genren, som t.ex. Hungerspelen, även om jag inte tycker att den riktigt når upp till samma nivå som den.

Vi följer Thomas, en tonårskille som vaknar upp en dag i någon form av hiss påväg upp ur underjorden. Han har ingen aning om hur han hamnat där eller vart han är på väg. Faktiskt minns han ingenting om sig själv och sitt tidigare liv, förutom sitt namn. När hissen stannar har han hamnat  på en stor öppen plats som kallas Gläntan, och där väntar en grupp killar i hans egen ålder på honom. Det visar sig att de också kommit till Gläntan på samma sätt som Thomas och att de inte heller har några minnen från livet utanför. Gläntan omgärdas av höga stenmurar som hålls helt stängda nattetid, men som öppnar sig på morgonen mot en enorm labyrint. Denna labyrint är den enda vägen därifrån men trots att de första pojkarna kom till gläntan för två år sen har ingen ännu hittat utgången. I labyrinten lurar livsfarliga varelser och det gäller att pojkarna lyckas ta sig tillbaka till Gläntan innan portarna stängs för natten då varelserna vaknar till liv.

Trots att Thomas inte har några minnen kvar känner han på något sätt att han är utvald och har en viktig roll att spela. Känslan förstärks ytterligare när den underjordiska hissen kommer nästa gång och den här gången för med sig en tjej - den första någonsin - som Thomas känner en märklig samhörighet med. Samtidigt förstår de att tiden börjar rinna ut för invånarna i Gläntan - ska de lyckas lösa labyrintens gåta innan det är för sent?